bara sådär

Känner bara att jag måste skriva av mig lite. Egentligen så fattar jag inte varför man typ går runt o är sur,(einstein talar) oki doki ifall man är sur lite sådär ibland.. liksom vem är inte. Men när man är en pms snubbe all time, är att överdriva. När jag tänker tillbaka egentligen på allt,sjuka minnen,vilka bra vänner jag har osv.. ni fattar? Så blir jag glad, o de är så jävla skönt att vara glad så varför är man de typ inte oftare,nemen ni hajar läget, att allt blir så mycke bättre när man är glad. Jag,ploppis,emoemma har hängt ihop ett bra tag, nu när jag menar ett bra tänker ni säkert en månad eller två, nej jag snackar om typ 7 fucking år! Vi har skrattat,gråtit,bråkat.. allt sånt som händer. Vetinte dock ifall vi har gråtit tillsammans(passa bara bra in i meningen). Men nu står vi liksom här och fortfarande är vänner, även fast vi 3 kanske inte är lika 'tajta' som förut så finns vi ändå där för varandra. Suttit o rökt på golvet i mitt rum,hamnat i fyllecell,däckat i koskit, suttit o grillat mitt ute på en åker,ätit köttbullar med socker, dödat katter, ampeterat bort fingrar, hängt på stureplan osv.. sånt man gör i våran ålder. Sommarn 2010 menar jag med att då kommer vi 3 sitta mitt ute på stilla havet i en gummibåt, bara vi tre och njuta av varandra, dricka skumpa. Gummibåten kommer gå sönder och den som är klenast kommer dö. (emma) Men ÄNDÅ kommer vi skratta tillsammans med henne när hon försvinner ner i vattenytan och nathalie drar igång tvärfjölten med 'yes sir, we can boogie'. Förhoppningsvis överlever alla och vi sitter på samma ålderdomshem om ett ex antal år och räknar rynkorna tillsammans, för ni är bäst <3